Så rika är de allsvenska klubbarna – hela ekonomilistan
2026-06-16 Allsvenskan
Nya jättesiffrorna: Så mår ekonomin i de allsvenska klubbarna
Allsvenskans ekonomiska tillväxt fortsätter – men bakom miljardintäkterna finns också en tydlig varningssignal.
De svenska elitklubbarna redovisade intäkter på närmare fyra miljarder kronor under 2025. Samtidigt blev det samlade underskottet från den löpande verksamheten det största som uppmätts.
Spelarförsäljningarna blev ännu en gång helt avgörande för att få den allsvenska ekonomin att gå ihop.
Det framgår av Svenska Fotbollförbundets nya analys av de allsvenska klubbarnas ekonomier under 2025. Rapporten bygger på uppgifter från klubbarna och deras reviderade årsredovisningar.
Totalt uppgick herrverksamheternas intäkter till 3,84 miljarder kronor. Det var en ökning med omkring 270 miljoner jämfört med 2024.
För bara några år sedan passerade Allsvenskan två miljarder kronor i samlade intäkter. Nu närmar sig ligan alltså fyramiljardersvallen.
Trots den snabba tillväxten finns det anledning att titta bakom totalsiffrorna.
Utan miljardaffärerna på transfermarknaden hade klubbarna tillsammans redovisat ett mycket stort underskott.
Historiskt stort underskott i den löpande verksamheten
De allsvenska klubbarna redovisade tillsammans ett positivt resultat på 221 miljoner kronor, när dam- och flickverksamheten räknats bort.
Det samlade driftsresultatet landade däremot på minus 465,2 miljoner kronor.
Det innebär att kostnaderna för den ordinarie verksamheten – exempelvis löner, matcher, träningar, lokaler och organisation – var betydligt högre än de återkommande intäkterna.
Underskottet från driften var det största som någonsin redovisats för Allsvenskan.
Bara två av de 16 klubbarna gick med överskott i den löpande verksamheten. Östers IF hade det starkaste driftsresultatet med plus 14,7 miljoner kronor, följt av GAIS med plus 7,6 miljoner.
I andra änden fanns BK Häcken, Djurgården, Malmö FF och AIK.
BK Häcken redovisade ett driftsunderskott på 75 miljoner kronor. Djurgårdens motsvarande resultat var minus 73,5 miljoner, Malmö FF:s minus 66,1 miljoner och AIK:s minus 52,7 miljoner.
Häckens siffror påverkas samtidigt av kostnaderna för Gothia Cup och klubbens övriga arrangemang. Även Malmö FF och andra klubbar med omfattande verksamheter har kostnader som går utanför själva herrlaget.
Den stora bilden är ändå tydlig: Allsvenskans klubbar spenderar mer på sina verksamheter än vad de löpande intäkterna täcker.
Spelaraffärerna räddade resultatet
Förklaringen till att Allsvenskan ändå redovisade ett stort sammanlagt överskott finns på transfermarknaden.
Klubbarnas positiva netto från spelaromsättningen uppgick till 739,9 miljoner kronor. Det var det näst högsta resultatet som uppmätts.
De rena försäljningarna av spelarrättigheter nådde samtidigt 1,087 miljarder kronor.
Av dessa pengar kom mer än en miljard kronor från övergångar till utländska klubbar.
BK Häcken sålde spelare för 190,6 miljoner kronor och Hammarby för 189,8 miljoner. Därefter följde Djurgården med 92,8 miljoner, Brommapojkarna med 87,9 miljoner och AIK med 84,1 miljoner.
Även Sirius och Elfsborg hade stora transferintäkter.
För svensk fotboll är utvecklingen ett kvitto på klubbarnas förmåga att hitta, utbilda och förädla spelare.
Samtidigt innebär modellen en risk.
En klubb som bygger sin budget på framtida försäljningar kan snabbt få problem om spelarna inte utvecklas som planerat, om transfermarknaden försvagas eller om de stora buden uteblir.
Svenska Fotbollförbundet betonar därför betydelsen av att klubbar som är beroende av spelarförsäljningar också har ett tillräckligt stort eget kapital.
Hammarby gjorde störst vinst
Hammarby redovisade det klart största positiva resultatet bland klubbarna.
Stockholmsklubben gick med 99,6 miljoner kronor i överskott. Spelaromsättningsnettot uppgick samtidigt till 169,9 miljoner kronor och var avgörande för slutresultatet.
BK Häcken hade det näst största överskottet med 69,7 miljoner kronor. Därefter följde Sirius med 27,7 miljoner, Elfsborg med 22,4 miljoner och Brommapojkarna med 21,9 miljoner.
Östers resultat blev plus 20,3 miljoner och GAIS redovisade ett överskott på 15,9 miljoner.
Totalt gick tolv av de 16 klubbarna med vinst.
Fyra klubbar redovisade förlust.
Malmö FF hade det största underskottet med minus 63,8 miljoner kronor. Djurgården gick minus 14,4 miljoner, IFK Norrköping minus 9,5 miljoner och IFK Göteborg minus 1,2 miljoner.
Malmös underskott måste samtidigt sättas i relation till klubbens stora ekonomiska buffert och omfattande investeringar. Klubben hade vid årets slut ett eget kapital på 675,1 miljoner kronor – överlägset mest i svensk fotboll.
Malmö hade störst intäkter
Malmö FF hade även 2025 de högsta samlade intäkterna.
Klubbens intäkter uppgick till 544,7 miljoner kronor. När spelarförsäljningarna räknades bort återstod 490,8 miljoner – även det klart högst i Allsvenskan.
BK Häcken redovisade intäkter på 526,9 miljoner kronor, men där ingick 179,1 miljoner från Gothia Cup och andra evenemang.
Hammarbys totala intäkter var 437,2 miljoner, Djurgårdens 384,1 miljoner och AIK:s 360,5 miljoner.
Bakom dem följde Elfsborg med 245 miljoner och IFK Göteborg med 213,8 miljoner.
Därefter fanns ett tydligt ekonomiskt hopp ner till Sirius, vars intäkter uppgick till 163,9 miljoner kronor.
Skillnaderna mellan klubbarna är därmed fortsatt mycket stora.
Malmö FF hade mer än sju gånger så höga intäkter som Degerfors. De fyra största klubbarna stod dessutom tillsammans för nästan hälften av Allsvenskans samlade intäkter.
Rapporten beskriver en fortsatt skiktning där klubbar från Sveriges största städer har helt andra kommersiella förutsättningar än flera av de mindre föreningarna.
Deltagande i Europaspelet förstärker också skillnaderna.
Under 2025 kom 119 miljoner kronor av Malmö FF:s driftsintäkter från Uefa-spel. Djurgårdens Europaintäkter uppgick till 80 miljoner, Häckens till 63 miljoner och Elfsborgs till 33 miljoner.
Mjällby och GAIS fick mest fotboll för pengarna
Höga intäkter och stora kostnader ger bättre sportsliga förutsättningar – men garanterar inte framgång.
Det blev särskilt tydligt under 2025.
Mjällby och GAIS nådde betydligt högre tabellplaceringar än vad klubbarnas kostnadsnivåer pekade mot. Båda klubbarna hade överpresterat ekonomiskt även under 2024.
Mjällby blev svenska mästare trots att klubben bara hade den tolfte högsta kostnadsnivån i serien.
GAIS slutade också betydligt högre i tabellen än sin placering i kostnadsrankingen.
Malmö FF, BK Häcken och IFK Norrköping gick åt motsatt håll. Deras sportsliga placeringar var betydligt sämre än vad kostnaderna borde ha gett förutsättningar för.
Malmö hade Allsvenskans högsta kostnader med 608,6 miljoner kronor. Häcken låg tvåa med 457,2 miljoner och Djurgården trea med 390,3 miljoner.
AIK:s kostnader var 360,7 miljoner och Hammarbys 313,5 miljoner.
Mjällbys totala kostnader stannade samtidigt på 112,2 miljoner kronor.
Den ekonomiska skillnaden hindrade alltså inte Mjällby från att sluta före samtliga storklubbar.
Resultatet visar att organisation, rekrytering, spelarutveckling, tränararbete och kontinuitet fortfarande kan väga upp en betydande del av det ekonomiska gapet – åtminstone under en enskild säsong.
Över tid är det däremot fortsatt en stor fördel att ha mer pengar att investera.
Klubbarna satsade rekordbelopp på nya spelare
Allsvenskan har länge varit en liga som säljer spelare vidare till större europeiska marknader.
Nu visar siffrorna att klubbarna också investerar betydligt mer i egna nyförvärv.
Under 2025 redovisades spelarförvärv för sammanlagt 685,3 miljoner kronor. Året innan var motsvarande summa 274,5 miljoner.
Av investeringarna bokfördes 547,5 miljoner som tillgångar i klubbarnas balansräkningar.
Det samlade bokförda värdet på externt värvade spelare steg därmed från 387,3 miljoner till 704,2 miljoner kronor på ett år.
Malmö FF hade det största bokförda spelarkapitalet med 148,6 miljoner kronor. Djurgården följde med 94,8 miljoner och Elfsborg med 92,7 miljoner.
Häcken, Hammarby och AIK hade samtliga bokförda spelarvärden på över 65 miljoner kronor.
Den ökade investeringsnivån kan ge klubbarna större sportslig slagkraft och framtida transferintäkter.
Men den innebär också en ökad risk.
Om en dyrt värvad spelare inte utvecklas, får skadeproblem eller lämnar utan en stor övergångssumma kan värdet behöva skrivas ned.
Det egna kapitalet passerade två miljarder
Trots de stora driftsunderskotten bedöms den allsvenska ekonomin som förhållandevis stabil.
Klubbarnas samlade egna kapital ökade till 2,066 miljarder kronor. Året innan var siffran 1,944 miljarder.
Samtliga klubbar redovisade positivt eget kapital och klarade därmed elitlicensens kapitalkrav.
Bakom Malmö FF följde Djurgården med 334 miljoner kronor i eget kapital, Hammarby med 232,4 miljoner och Elfsborg med 186,4 miljoner.
Häcken hade 148,6 miljoner.
Lägst eget kapital hade Halmstad med 5,1 miljoner kronor. Degerfors hade 13,2 miljoner och Öster 23,3 miljoner.
Hur stora kapitalbuffertarna är spelar stor roll när en klubb väljer hur stora ekonomiska risker den kan ta.
Malmö, Djurgården och Hammarby kan exempelvis hantera enstaka förlustår på ett helt annat sätt än föreningar med betydligt mindre reserver.
Samtidigt är inte störst kapital automatiskt detsamma som starkast nyckeltal.
Sirius hade Allsvenskans högsta soliditet med 69 procent. Brommapojkarna följde med 67 procent och GAIS med 66 procent.
Halmstad hade lägst soliditet med sju procent, medan Öster låg på tio procent och IFK Norrköping på 15 procent.
Sirius och BP bäst rustade för kortsiktiga betalningar
Ett annat viktigt mått är balanslikviditeten, som visar klubbarnas förmåga att betala sina kortfristiga skulder med sina omsättningstillgångar.
Sirius och Brommapojkarna hade den högsta balanslikviditeten med 2,9.
För Allsvenskan som helhet hade siffran däremot sjunkit från 1,8 till 1,3.
Det betyder inte att klubbarna som kollektiv befinner sig i en akut ekonomisk situation, men utvecklingen visar att en större del av tillgångarna är bundna i exempelvis spelarrättigheter, arenor eller andra långsiktiga investeringar.
Allsvenskans totala tillgångar steg under året från 4,61 till 5,34 miljarder kronor.
Samtidigt sjönk den samlade soliditeten från 43 till 39 procent.
Ekonomin växer alltså snabbt, men tillväxten har också finansierats genom ökade skulder och större investeringar.
Personalkostnaderna fortsätter stiga
Klubbarnas totala kostnader ökade med tio procent och uppgick till 3,62 miljarder kronor.
Personalkostnaderna stod för ungefär hälften av summan och landade på närmare 1,8 miljarder.
De rena spelarlönerna, exklusive sociala avgifter, ökade med 3,4 procent till 673,6 miljoner kronor.
SvFF:s beräkning pekar mot en genomsnittlig spelarlön på drygt 125 000 kronor i månaden, baserat på 28 spelare per trupp och tolv månaders anställning.
Siffran ska behandlas som ett genomsnitt och påverkas både av stjärnspelare med höga löner och yngre spelare med betydligt lägre ersättningar. Även vissa sign-on-bonusar och pensionsinbetalningar ingår.
Ingen klubb låg över den risknivå på 70 procent som används i rapportens jämförelse mellan personalkostnader, spelaravskrivningar och intäkter.
Djurgården låg högst med exakt 70 procent, följt av Malmö FF på 66 procent och IFK Värnamo på 63 procent.
Lägst andel hade Öster med 37 procent. Hammarby låg på 39 procent och GAIS på 40 procent.
Allsvenskan stabil – men beroendet är tydligt
SvFF:s övergripande bedömning är att de svenska klubbarna har en stabil ekonomi.
Det egna kapitalet är högre än någonsin, samtliga klubbar klarar elitlicensens kapitalkrav och ingen ligger över rapportens högsta accepterade risknivå för personalkostnader.
Sverige ligger samtidigt på 19:e plats på Uefas nationsranking. Rapportens internationella jämförelse pekar mot att den sportsliga placeringen är ungefär i nivå med de ekonomiska resurser som svensk klubbfotboll förfogar över.
Utmaningen framåt blir att öka de återkommande intäkterna utan att kostnaderna fortsätter växa ännu snabbare.
Publik, sponsorer, kommersiella avtal, sändningsrättigheter och Europaspel ger en stabilare grund än transferaffärer som är svåra att förutse.
Under 2025 kom 28 procent av Allsvenskans intäkter från spelarförsäljningar och uthyrningar.
Det är en högre andel än genomsnittet under den senaste tioårsperioden.
Allsvenskan har aldrig omsatt mer pengar. Klubbarna har aldrig haft ett större samlat eget kapital och spelarna har aldrig sålts för större belopp.
Men rekordåret visar samtidigt hur central transfermarknaden har blivit.
Bakom det positiva slutresultatet på 221 miljoner kronor fanns ett driftsunderskott på 465 miljoner.
Så länge klubbarna fortsätter att utveckla och sälja attraktiva spelare kan modellen fungera.
Om transfermiljonerna minskar blir prövningen betydligt tuffare.
Publicerad 2026-06-16 12:07 av fotbollnews.se
